Vi går mot ljusare tider

 

Nu börjar livet gå i normala banor efter jul och nyårsfirande. Första gången på länge som vi lyckats  fira jul med större delen av vår familj, alla var samlade utom Viktor o Sooji som bor i Singapore. Tack vare teknikens under, Skype, Ipad och internet så var de ändå med på paketöppningen och fick se vår inhemska tomte, vi hade nog videokontakt över en timme, helt fantastiskt perfekt bild, ljudet var något fördröjt men det fungerade väldigt bra ändå. Det är vid sådana tillfällen som man uppskattar internet.

Vi var inalles 11 st. som firade julafton, juldag och annandagen tillsammans.

Dotter A-S med make o yngste sonen bodde hos oss vilket naturligtvis innebar kaos för alla parter, men ett kaos med trivsamhet. Fam. S (A-S med make) bor ju normalt i sin segelbåt som under julen låg i gott förvar på Kreta, yngste sonen tjänstgör som soldat vid fjälljägarna någonstans långt norrut men var nu hos oss på semester.
Nyårsafton firade vi hemma med fam. S. som bjöd oss på en superb nyårsmiddag Gratinerad hummer, fondue och cointreusuffle mums, sufflen var ett riktigt mästerverk pösig och fin. Allt nedsköljt med ädla drycker 12 slaget njöt vi av grannarnas fyrverkeri tjusigt och gratis, o ingen hund som var rädd.

Att livet nu går i normala banor betyder att familjen nu är utspridd över hela klotet. Fam. S är tillbaka i sin båt på Kreta en son i Singapore och yngste sonen i Afganistan. Familjen P har två barn  på College i USA för säkerhets skull på var sitt ställe Californien och Iowa.
Resten har vi hemma i Jönköping o det är skönt att man har någon på nära håll som man kan åka och våldgästa på en kopp kaffe eller Eko där äldsta dottern jobbar och få en kram.

Teflonhjärna har jag väl  skrivit om tidigare, men det senaste fallet blev en sur blogg om dator som gör som den vill. Tyvärr var det väl min normalt, väl fungerande hjärna som fått en bugg, programmet som hade försvunnit fanns i datorn men hade gömt sig i en grupp Windows live, det hade min hjärna förträngt, men Ok man kan ju ha en dålig dag.

Ett annat exempel letade efter en fröautomat, för att utfodra fåglar, som jag visste att jag gjort i ordning och ställt undan och undan var den ställd för trots idogt sökande var den borta. Det hjälpte inte ens att köpa en ny, det brukar funka för då dyker den undanställda upp, inte nu.
En granne kom och ville låna min kakelkap, jag har ju ordning på grejorna så efter en stunds letande fann vi kapen i friggeboden och vad mer, ju den undanställda fröautomaten. Inte så konstigt att den varit borta, den hade blivit två. Ja två stycken stod prydligt uppställda på hyllan, inte visste jag att fröautomater förökar sig.
Någon som behöver en fröautomat?

Jag fick nya gångstavar i julklapp från ett av mina barnbarn s.k. Bungyjumps när jag såg paketet med ordet Bungyjump så tänkte jag mig en bro över forsande vatten med mig dinglande i ett snöre, fy, men så var det inte. Det var ett par stavar med en fjädrande rörelse som imiterar riktiga stavtag som om man skidar. Varje stavtag ger 4 kg motstånd som ska tryckas ner. Om nu karlar har gäddhäng så kommer mitt att försvinna för det är den muskeln (under gäddhänget) som tycks arbeta mest.

I övrigt så väntar vi på våren och husbilslivet, läser forumspalter i olika husbilsklubbar, jisses vad har man gett sig in på? Nåja har alla andra klarat sig därute långt nere i Europa så ska väl vi också fixa det.
Vi följer, via blogg, några kompisar Torgny och Ulla på deras färd söderut och det ser väldigt mysigt ut.
Till våren ger vi oss iväg ska bl.a kolla tulpanfälten i Holland sedan får vi se. Vi borde nog vara hemma igen till slutet maj för att hålla gräsmattan i presentabelt skick plus gubbagolfen som jag inte vill missa.

Om Tage H

En pensionär som vandrar med sin hund, med golf och träslöjd som hobby. Bor i Vrigstad en del av Sävsjö kommun.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Vi går mot ljusare tider

  1. Ulla & Torgny skriver:

    Hej, såg via A-S blogg att de skulle åka hem, så jag förstår att ni hade fullt hus hemma över julen. Själva var vi också hemma, och det var väldigt trevligt att träffa nära och kära. Nu gör vi oss beredda för att åka över till Marocko och kanske lite varmare, för här är det lite kyligt och blåsigt.
    Kram till Er båda!
    Vi hörs!

  2. Mirran skriver:

    Har du tre fröautomater nu då ?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s